Carl B Hamilton en ren gangster
januari 7, 2010

Folkpartisten Carl B Hamilton, tillika professor i internationell liberal ekonomisk ideologi vid handelshögskolan, menar att ”vi har att bevaka svenska skattebetalares intressen och hur stort de svenska skattebetalarnas ansvar ska vara för att lösa ut Island hur den här skuldkrisen”. Därför ställer han sig tveksam till ett kommande lån till Island om landet inte skriver under ett avtal med Nederländerna och Storbritannien.

Vänta lite nu. Vi ska inte låna ut pengar till Island om de inte använder pengarna till att stå för brittiska och holländska spekulanters* förluster? Hur värnar det om svenska skattebetalares intressen att pengarna inte används i Island utan till att skickas vidare. Obegriplig.

När facket satte en salladsbar i blockad var vissa debattörer, som centerpartisten Fredrik Federley, ute och gormade om maffiametoder. I sak hade de ju rätt – det var en form av utpressning. Gör ni inte som vi vill så straffar vi er. Fast det gör ju föräldrar mot sina barn, staten mot medborgarna och även stater mot andra stater. Som nu.

Island ska straffas. Inget EU-inträde. Inga mer pengar från IMF. Ajabaja. Nu gömmer sig Hamilton och regeringen bakom ett svenskt riksdagsbeslut om en speciell ordalydelse om krav på avtal. Men det kravet landade ju inte där från en klar himmel. Det är klassisk utpressning. Gangster Hamilton.

Allt hänger  ihop. Det viktigaste är att finanskapitalet sitter i tryggt bo, mycket viktigare än att demokratin får ha sin gång på Island. Förhoppningsvis kommer det nåt gott ur detta. Att fler folkvalda vågar ta medborgarnas parti, istället för att gå tjuvarnas intressen.

Det är nästan så jag hoppas att Island ”isoleras”. För då tvingas de kanske vända sig till andra alternativ. Som Norge. Eller Ryssland. Eller Venezuela. Eller Kina. Och lär sig läxan att man inte kan leva av pengar, utan av arbete.

Annonser

Tony Blair allt mer rumsren
oktober 22, 2009

Nej, den rubriken lär vi aldrig få se. Att hacka på en döing som inte kan försvara sig (Josef Stalin) är ju tvärmodigt i vår press. Men att påpeka i spekulationerna kring den kommande ”EU-presidenten” att Tony Blair är en krigsförbrytare som vid upprepade tillfällen brutit mot den annars så omhuldade internationella rätten verkar inte existera i journalisterna sinne. Att medvetet bomba civila mål som tevehuset i Belgrad 1999 är rekorderligt på varje statsmans cv antar jag.

Journalisterna måste lida av någon sjukdom. Underdånighet? Tunnelseende? Förträngning? Själv blir man bara trött.

Märkligt om Islands EU-opinion
juli 23, 2009

På rapport i dag så meddelar de att det ”förut fanns ett kompakt motstånd mot EU, men nu har vinden vänt”. Vad baserar de det på? Enligt samma Svt från 16 juli så visade en ”opinionsundersökning i maj… att Ja- och Nej-sidorna för ett EU-medlemskap är ungefär lika stora”.

Journalisten verkar ha god fantasi – men vad säger hennes chef om denna metod att skapa nyheter?

Överlag har rapporteringen om Islands EU-ansökan varit suspekt. Att delar av den Gröna Vänstern röstade för ansökan för att hålla ihop regeringen  med förbehållet att de fortfarande är emot medlemskap och med rätten att dra tillbaka ansökan när som verkar ha undgått den EU-fori som omgärdar nyheterna runt det svenska ordförandeskapet.

Tycka vad man vill om EU – men det är knappast journalisternas uppgift att skapa en ”positiv” Europaidentitet. Det var sånt de höll på med i Sovjetunionen där alla var ”kamrater”.

isTölt mot EU

JA till Europa var Sveriges farligaste liga (enligt SÄPO)
juli 19, 2009

Var man med under folkomröstningen gällande ett eventuellt medlemskap i EG/EU 1994 minns man hur stan var fullständigt nedklistrad av propaganda. NEJ-sidan hade trots allt lyckats skrapa ihop den inte helt oävna summan av 50 miljoner kronor för att hålla Brysselmonstret kort. Men JA-sidan trumfade enkelt och la upp en halv miljard riksdaler.

2361839_917992fd35_m
Det syntes på stan. ”JA för barnens skull”, ”JA för fredens skull” och den numera klassiska ”JA för det är roligare”! Den illegala reklamen genom klistermärken och affischer var enormt. Skulle man räkna som SÄPO gjort i sin rapport över brott av den politiska högern och vänstern vore JA till Europa en djupt kriminell organisation. För SÄPO har inte i sin statistik gjort någon skillnad mellan mord och olaga affischering, som Petter Larsson påpekar i Aftonbladet.

Man brukar få skämmas över fulla svenska fotbollsturister som beter sig utomlands – men svenska journalister verkar ju spela i en helt egen division när det gäller att krypa för statsmakten. Helt okritiskt köper de SÄPO-rapporten. För de kan ju knappast vara så dumma att de inte kan förstå enkel statistik. Eller..?

Marianne Björklund – lobbyist?
juli 17, 2009

När Marianne Björklund rapporterar om att Island ska söka medlemskap i EU så skriver hon att ”Europavänliga vindar börja[t] blåsa”. Vore jag redaktionschef skulle jag bli lite nervös om mina anställda inte kunde skilja på en världsdel (nåja, utlöpare på den euroasiatiska kontinenten) och en politisk sammanslutning. Så människan menar att Islänningarna tidigare var fientligt inställda till en geografisk enhet?

Givetvis är det inte så. Utan det är hennes egna ideologiska ståndpunkter som lyser igen när hon lägger sig till med propagandaformuleringar i en journalistisk text.

Frihandel för vem då?
juli 17, 2009

Dagens Nyheters ledare travar på i samma frihandelsspår som vanligt. När de i dag diskuterar EU: s jordbrukspolitik som än en gång stödköper livsmedel för att hålla jordbruket om ryggen. Det gamla vanliga argumentet om att ”[b]önder utanför EU får då en verklig chans att konkurrera” och att det är ”[s]ärskilt bönder i utvecklingsländerna som drabbas” upprepas som ett mantra.

Frihandel har bara ett egenvärde för en predikant. Frågan är långt mer komplicerad än så. Vad svenska forskare har påpekat är att om man skrotar nuvarande system så ryker även de avtal som fattiga länder har med EU. En ren frihandelspolitik skulle tvärtom gynna länderna på en mellannivå som Brasilien och Argentina, medan småbönder i före detta kolonier till Frankrike och Storbritannien inte skulle ha en chans att kunna konkurrera då de varken har tillgång till teknologi och kapital Dessutom agerar många stora företag från den rika världen genom dessa länder på mellannivå och skulle förstärka denna process.

Det är nog dags att DN och andra frihandelsvänner slutar med plakatpolitik och inser att världen är lite mer komplex än att ”en mer marknadsliberal linje” åt alla lycka bär.

Artikel i ETC som bekräftar och diskuterar ovanstående.

Tomma ord på DN kostar dyrt
juni 24, 2009

Är det den stilistiska briljansen? Den gedigna kunskapen? Eller den stora människovärmen som ger en ministerlön på ledarplats? Nja, det är nog snarare partibok. Som i Sovjet.

Dagens osignerade ledare på DN får en att undra om det kanske är ett förvisso omodernt men dock mjukvaruprogram som står bakom den initierade analysen. Skrämmas lite med ryssen, varna för protektionism och konstatera att det är bra att fokusera. Visdomsord av hög rang. Ändå skäms de tillräckligt mycket för att inte signera – varför inte använda Hollywoods Allen Smithee?

Att ”stötta demokratiska reformer” i Iran  är ju lika intentsägande som en amerikansk valkampanj. Menar de att de anställda i Iran ska få sparka sina chefer? Eller installera en ny nickedocka åt Förenta Staterna?

Sedan blir det närmast komiskt när de understryker att det är bra av Reinfeldt att satsa på två ”reformområden” inom EU: klimat och finans. Men intet om innehållet ( – eller det är självklart?). Som att säga att Adolf Hitler var en klipsk herre som 1939 fokuserade på två reformområden: säkerhets- och fängelsepolitk.

Adolf-Hitler-7

Nej nej nej! Fokusera nu.