Sluta skyll på Sovjetunionen!
december 27, 2009

Hammaren och skäran halades 1991. Men medierna fortsätter att skylla på Sovjet. Nu senast menar DN att det ryska fängelsesystemet har många ”kvarlevor kvar från Sovjettiden”. Nu ska det dock reformeras och ”[n]edskärningen med minst 280 000 tjänster innebär ett försök att krympa den svullna byråkratin i Ryssland”.

Den ryske historikern Roy Medvedev pekade redan för tio år sedan i sin Kapitalismen i Ryssland att byråkratins omfång ökade markant efter att kommunistpartiet kastade in handduken. Det vill säga under den tid som formades av Boris Jeltsin och hans anhang, under den period som Carl Bildt menade att Ryssland ”gick åt rätt håll”.

Något jävla ansvar får väl de ”demokratiska krafterna” ta!

Annonser

Meningslös partipolitik
augusti 3, 2009

Varför rösta när alternativen handlar om decimaler hit och dit kan man undra. Chantall Mouffe frågar sig det i Om det politiska. Att samlingen kring mitten* gör valen rätt meningslösa.

Men i grunden är det rätt enkelt. I Sovjetunionen hade man ett parti som var systembevarande (som man kunde gå med i, göra karriär och ansluta sig till konkurrerande fraktioner uppbyggda kring ledande personer**). Här har vi sju systembevarande partier (där man kan ansluta sig till olika falanger och göra karriär).

universe

Boljeviksystemet 3 000 ljusår till vänster

I den konkreta politiken en marginell skillnad, men på pappret olika universum när man lyssnar på de pompösa pukor som ljuder för jämnan.

DN: s ledare ger en rätt bra bild av de politiska ungdomsförbunden som ”ägnar sig åt svågerpolitik, låtsasdemokrati och intrigspel”.

* Att ”mitten” rört sig kraftigt åt höger sedan 1970-talet verkar dock ha gått de flesta journalister förbi. Som verkar leva i ett evig nu.

** Det var denna karriärbyråkrati som orsakade Nikita Chrustjovs fall då han planerade att införa rotation på alla partiposter, för att skaka liv i partiet och utvecklingen.

Heja Sovjet! Heja Tolgfors!
juli 29, 2009

Att läsa krigsminister Sten Tolgfors är som att läsa en parodi. Det talar för sig själv.

Med exakt samma retorik som Sovjetunionen på 80-talet försöker han legitimera Sveriges deltagande i krigföringen i Afghanistan. Det är ljuvlig läsning.

Och jag utgår i från att han slipper uppföljningsfrågor från våra historielösa journalister.